Reklam

Blogginlägg som är skrivna i kategorin Reklam.

Könsstereotyp reklam

Vad är det som gör att företag idag fortfarande satsar på könsstereotyp reklam. Det var ett av ämnena som diskuterades när jag i morse var med i morgonpasset i P3. Och visst känns det förlegat när kända varumärken som Lego, Heineken och Coke så tydligt delar in oss konsumenter i man och kvinna med bilden av att som flicka eller kvinna föredrar du rosa, kläder och smink. Medan om du är man förväntas älska öl, svart och äventyr. Och varför fungerar det på oss konsumenter? Jag menar att det handlar om den enklaste vägen till avkastning för företagen,  och det lättaste sättet för marknadsförare att dela in målgruppen, efter kön. Men företagen bär ett jätteansvar när det kommer till könsstereotyp reklam. De kan antigen bekräfta en gammalmodig bild av manligt och kvinnligt, eller så kan de undersöka andra faktorer hos målgruppen som driver till köp och istället katigorisera oss efter livsstil. På lång sikt tror jag varumärken har mycket mer att vinna på att inte dela in konsumenten  efter kön.

Ett av de värsta exemplen på stereotyp produktutveckling, som jag sett på länge, är Legos satsning på tjejer. Tjejlego där flickor förväntas bygga ett stall eller en skönhetssalong. Varför inte addera fler tjejdockor till övriga legosatsningar istället? Dessutom tycker jag att storheten med just Lego är fantasi, att kunna bygga vad som helst. Ta gärna en titt på äldre legoannonser som jag tycker är bra kommunikation för en i grunden fantastisk leksak.

Karin Setréus

Facebook del.icio.us TwitThis LinkedIn Maila artikeln!

Inlägget har 3 kommentarer.
Följ kommentarer via RSS.

En strategisk varumärkesförflyttning?

Visst kommer vi alla ihåg JC? Jag minns när jag hemma i Hudiksvall jublade när den åtråvärda inbjudan till säsongsrean damp ned i brevlådan. I timmar stod jag och mina vänner i kö för att vara bland de första in i reakaoset.

Jeansen hade bootcut, var låga i midjan (Britney-låga) och matchades med en tight bomullstopp i en färgglad kulör. Men sen hände något. Jag glömde bort JC. Jag växte upp och JCs målgrupp blev i min mening allt mer otydlig. Konkurrensen har hårdnat och den målgruppen JC riktade sig till när jag var ung har vuxit upp och är nu köpstarka 20-någonting-åringar med flera starka varumärken med tydlig profil och målgrupp att välja bland när det kommer till shopping.

Nu tar JC nya tag och byter namn till JC – Jeans Company. Med flera kända personer i spetsen, bland annat Anine Bing, Anton Hysén och Adam Tensta vill JC visa upp ett bredare denimsortiment för att nå fler.

Jag är väldigt nyfiken på vad som komma skall. När Lindex för ett antal år sedan genomförde en varumärkesförflyttning förde det bara med sig något positivt. Bra jobbat Lindex!

Hur JCs nya profil och varumärke mottas ska bli spännande att se. I min mening kan den här varumärkesförändringen bara föra med sig gott.  Lagom till löning kanske det är dags att unna sig ett besök på JC igen.

Bild lånad från JC

Facebook del.icio.us TwitThis LinkedIn Maila artikeln!

Inlägget har en kommentar.
Följ kommentarer via RSS.

Planning är nyckeln till framgångsrik kommunikation

Prat PR är samarbetspartner till det globala nätverket Porter Novelli som har utvecklat planner-verktyg för pr-byråer. Under ett par år har vi regelbundet använt oss av en planner-metodik, kallad Compass. När vi går in i uppdrag med en inledande plannerfas så kan vi se att de kampanjerna ofta är mer effektiva och många gånger får större genomslag än när vi inte har gjort det. Det hela är ganska enkelt. Under processen får vi ut relevanta, koncisa och mycket värdefulla insikter om de konsumenter som vi väljer att rikta pr-insatserna mot.

Att basera en kampanj på vad målgruppen verkligen tycker och varför han eller hon tycker så och har för relation till ett varumärke kan tyckas vara en självklarhet men om man inte har en välutvecklad och tydlig process för detta så slarvas ofta analysfasen över och mynnar ut i kvalificerade gissningar istället för verkliga insikter.

Vi har arbetat under en längre period med pr-planning och sett vilken skillnad det gör för pr-arbetet. Det är också signifikant att när vi verkligen arbetar oss fram till rätt insikt och följer upp med en idé som bär, så kan vi också komma oerhört långt även med mindre budgetar. Dessutom har dessa idéer en tendens att fungera lika bra i vitt skilda kanaler. När det är enkelt att integrera en kampanj i många olika kanaler så förstärker det i sig själv budskapen och gör kampanj mer effektiv.

Det är så kommunikation fungerar när den är som bäst. Därför satsar vi mer på planning. Vi har en kreativ planner på byrån och vi utbildar alla våra medarbetar i metodiken.

Porter Novelli Compass

För att lyckas med att kommunicera med olika intressenter måste vi skaffa oss insikter om hur de tänker, vad de pratar om, gillar, inte gillar och varför de föredrar det ena framför det andra och hur de tar till sig information och när. Vad får dem egentligen att interagera med ett företags varumärke? För pr-konsulter är det nödvändigt att förstå de bakomliggande orsakerna och vad som verkligen påverkar. Inte nog med det vi måste också kunna leda det i bevis och för det behöver vi rätt verktyg. Vem har sagt att det bara är reklambyråerna som ska arbeta med detta?

Det nya medielandskapet där allt fler digitala kanaler växer fram ger oss otroligt många nya intressanta kommunikationsvägar men samtidigt ställer det också nya krav på oss pr-konsulter. Medieterrängen som vi ska navigera oss igenom ter sig allt mer snårig och föränderlig och kräver bättre kartor och kompasser. Det behövs finstämmigare instrument för att vi ska kunna lyssna in målgrupperna för att hitta rätt strategi och vi kan inte längre lita att vi ska nå ut med budskap och relationsbyggandet på samma sätt som tidigare. Man skulle kunna säga att det har blivit mer utmanande på samma gång som vi upplever att möjligheterna att bygga nära relationer med målgrupperna är större än någonsin tidigare. Dock kräver detta att man väljer att fokusera på genomtänkta strategier och budskap. Det bästa sättet att få fram dem är genom djupa insikter om mottagarna, annars riskerar pr-budgeterna att spridas ut för tunt på alltför många spridda insatser.

För oss handlar planning framför allt om att bli bättre på konsten att säga rätt sak till rätt målgrupp. Genom planning skapas en verklighetsbaserad strategisk plattform för det kreativa arbetet. Den bygger på verkliga insikter om hur konsumenterna tycker och tänker och hur deras faktiska behov och önskemål ser ut. I Sverige har ett fåtal reklambyråer integrerat funktionen fullt ut i den kreativa utvecklingen. Bland pr-byråer är det fortfarande ovanligt. Några kommunikatörer anser det vara av mindre vikt eller rentav ovidkommande. Men det är naturligtvis inte upp till byråerna att avgöra om planning är nödvändigt eller inte. Det är till slut ett avgörande som ligger hos våra uppdragsgivare. Framtiden får utvisa om de anser att de gör säkrare investeringar med hjälp av planning. – Jag tror att allt färre reklamköpare är beredda att basera sina kommunikationsstrategier och investeringar på enbart intuition eller antaganden, eller ens gedigen erfarenhet och gott omdöme även hos de mest välrenommerade och erfarna konsulter. Eftersom det blir en konkurrensfördel för byråerna så spår jag att plannerfunktionen kommer att bli alltmer etablerad och vanligare på pr-byråerna. Eller att kunderna väljer att låta någon annan göra det arbetet som till exempel varumärkeskonsulter, reklambyråer eller annan specialiserad konsult.

För många år sedan, när Anna Serner var vd för Reklamförbundet, diskuterade jag pr-byråerna och reklambyråernas olika roller och discipliner med henne. Annas utgångspunkt var att först kommer reklam som sedan görs ut i olika medier, där pr är en kanal. Min syn var, och är, precis den motsatta – först kommer pr och sedan kommer ett flertal olika medieval där reklam kan vara ett sätt, event ett annat, pressbearbetning ett tredje. Pr är det kit som binder samman all kommunikation på ett företag.


Facebook del.icio.us TwitThis LinkedIn Maila artikeln!

Inlägget har inga kommentarer, bli först med att svara.
Följ kommentarer via RSS.

Modebloggare anammar journalisters pressetik

Ett tjugotal större svenska bloggare har åtagit sig att följa de pressetiska regler som Journalistförbundet sedan länge ger sina medlemmar.  Det står att läsa i det aktuella numret av Journalistförbundets medlemstidning Journalisten.  I ett reportage på temat ”etiska minfält” tar man bland annat upp hur bloggare utsätts för ”påtryckningar” från företag och PR-konsulter som vill köpa positiva inlägg.

Det är inte det att bloggarna inte längre vill ha gratis produktprover, de vill bara ha samma relation till företag som övriga media. Det vill säga: bloggarna vill att företagen ska köpa annonser när de vill göra reklam. Det redaktionella materialet, som exempelvis recensioner av nya produkter, vill bloggarna styra över själva.
Så här står det på första sidan av bloggen daisybeauty.com: ”Daisy Beauty och våra bloggare följer de svenska pressetiska reglerna”. Vilket jag antar är ett budskap till läsarna om seriositet. Ett läppglans som får högt betyg är alltså verkligen uppskattat av bloggaren på riktigt, och inte bara ett köpt inlägg som skrivits och bekostats av tillverkaren.

Hur påverkar det här oss i PR-branschen? Jag tror inte att det påverkar oss särskilt mycket. De flesta av oss är redan väl insatta i de pressetiska förhållningsreglerna och har lång erfarenhet av nyhetsvärdering utifrån läsarnas synvinkel (oavsett media). Och en bra nyhet är alltid en bra nyhet.

Men vi har sett en del PR-konsulters klantiga placeringsförsök publiceras i bloggar på senaste tiden. Alltså i bloggar som fortfarande inte anammat de pressetiska reglerna utan forsätter publicera negativ kritik utan att ge personer som kritiseras tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Därför kan det inte skada att fräscha upp etikkunskaperna en aning!

Facebook del.icio.us TwitThis LinkedIn Maila artikeln!

Inlägget har inga kommentarer, bli först med att svara.
Följ kommentarer via RSS.

640 000 kr per sekund?

Super Bowl-fan
Igår ägnade vi oss åt lite huvudräkning på lunchen. Temat var Super Bowl. Ni vet, världens största reklamjippo som äger rum nu på söndag. Eller?

I Sverige är intresset för amerikansk fotboll, för att uttrycka det försiktigt, väldigt lågt. Det är nog fler som dagen efter matchen vet allt om Bruce Springsteens halvtidsshow eller kvällens bästa reklam, än vilket lag som faktiskt vann matchen.

Men uppståndelsen handlar förstås inte bara om självaste Super Bowl-aftonen; vad som sänds i tv-rutan just där och då. Flera veckor (om inte månader) innan matchen skrivs, rapporteras och till och med forskas det om vilka som betalar världens högsta pris för att synas i tv.

Enligt uppgifter kostar det cirka 3 miljoner dollar att köpa en halv minut av tv-tiden och frågan man ställer sig är förstås: ”Är det värt så mycket?” Vi kom fram till att det nog kan löna sig. Med tanke på den uppmärksamhet och den respekt det kan innebära att ha en reklamspot under Super Bowl, kan det definitivt löna sig.

Reklamen kan till och med leda till en nationell debatt. Titta bara på ”gay-dating-sajten” Mancrunch.

Vad tror ni företagen betalar för? Är det främst den faktiska exponeringen (cirka 100 miljoner tittare) under de 30 sekunder man betalar för, eller är det själva snacket om varumärket och deras reklam?

Facebook del.icio.us TwitThis LinkedIn Maila artikeln!

Inlägget har inga kommentarer, bli först med att svara.
Följ kommentarer via RSS.

Ingen reklam – om tittarna får välja?

Som ni säkert känner till kan man på Facebook klicka bort annonserna och då får man upp ett formulär där man kan kryssa i varför och förklara sig. Tänker nu att det vore lika enkelt att göra samma sak på  de reklamfinansierade TV-kanalerna. Hur många skulle då välja att få sina favoritserier sönderhackade av oändliga reklampauser?

Noll procent av tittarna om ni frågar mig.

Facebook del.icio.us TwitThis LinkedIn Maila artikeln!

Inlägget har inga kommentarer, bli först med att svara.
Följ kommentarer via RSS.